Pauzzzzzzzzzzzz

För tillfället ligger vi lågt, väldigt lågt på träningsfronten. Eller rättare sagt; vi tränar inte alls just nu. Imorgon ska jag åka till ett slakteri utanför Rättvik med skolan och under de kommande två veckorna ska jag göra praktik på en distriktsveterinärstation utanför Örebro. Det ska bli väldigt kul och spännande (praktiken alltså, inte slakteriet...). Därför är Aila på "pensionat" hos mina föräldrar den närmaste tiden. Där har hon det kanonbra, är nästan aldrig ensam och får gott om promenader.

Men därmed får vi också en ofrivillig paus i träningen. Så vi lär vara riktigt träningssugna när det är dags igen, Ailing och jag! Jag får istället ägna tiden åt att planera den vidare träningen inför den annalkande tävlingsdebuten! En fördel är dock att Aila nu löper. Det blir skönt att det är "överstökat" sen när säsongen sätter igång på allvar.

På fredag kan det dock bli en tillfällig permis i träningsuppehållet då jag gör ett snabbesök hos mina föräldrar och kan hinna med ett träningspass.

På bilden nedan har Aila klämt ihop sig i en liten hunds bädd - visst är hon för gullig :-)

Stå, ligg eller mittemellan??

Denna vecka har jag och Aila varit på besök på landet utanför Örebro. Här pryder ett några dm djupt gnistrande snötäcke omgivningarna. Väldigt vackert, men inte ett optimalt träningsunderlag dock. Vi har fått hålla till på upplogade vägar och liknande då vi tränat och därför inte kunnat köra moment som kräver mer plats som rutan eller dirigeringsapporteringen. Men många moment/delar av moment går ju även att köra på liten yta!

Fotgåendet känns fortsatt bra. Jag vågar köra längre bitar innan belöning och gillar Ailas attityd! Ibland kommer hon lite för långt fram i positionen . Jag har valt att vara lite generös med detta, då vi inte siktar på några SM-poäng utan ett fotgående som håller för elitklassen och är beredd på att kunna få lite avdrag för detta. Blir hon för studsig eller börjar gnälla så bryter jag dock. Språng marsch fungerar nu bättre sen jag fick tips av Katarina att springa med lite kortare steg och en aning på stället i svängarna för att kunna få till jämnare och rakare riktningsändringar.

Vidare har vi övat på stå/sitt/ligg under marsch och här känns det på tok för chansartat. Om jag vänder mig om efter kommandot "stå" kan jag lika gärna få syn på en sittande som en stående Aila och kanske t.o.m. att hon provar att lägga sig istället. Vi körde mycket och enbart sättande under gång inför trean och detta tror jag straffar sig lite nu. Jag försöker vara noga med att använda olika tonläge på kommandona som en viss hjälp. I övrigt övar vi på och gör om de gånger som det blir fel. Jag vill få Aila att verkligen lyssna på vad jag säger istället för att chansa.

Stadgeträningen har vi heller inte gett upp. Jag har ändrat mitt koncept en smula vad gäller hur/när jag klickar och när jag använder frikommando för att det ska bli tydligare för Aila. Sedan jag skrev första inlägget här i bloggen så har i alla fall stadgeträningen gått klart framåt och det känns bra!

Härlig känsla!

Idag kändes det nästan som i en dröm när jag gick fot med Aila :-) En riktigt bra dröm! Det kändes som att vi hade kunnat gå nästan hur länge som helst utan att hon skulle tappa koncentrationen och så har det aldrig känts förut.

I min iver att få Aila att tycka att det är dödskul att gå fot så har jag öst på med en hel armada av roliga och hetsiga belöningar. Och visst har det funkat - Aila tycker att det är helkul för det mesta. Men bieffekterna har varit flera och egentligen inte alls oväntade eller ologiska, men jag har på nåt vis blundat för dem, för det har känts så VIKTIGT att hon ska tycka att det är ROLIGT. Bl a så går hon för långt fram, studsar gärna lite, gnäller ofta etc.

Katarina och jag har diskuterat detta och kommit fram till att jag behöver göra fotträningen lite tråkigare, eller lite mer sansad kanske är ett bättre ord. Lugnare belöningar och lite mer "nöta på" kommer nog att kunna ta udden av Ailas fot-iver.

När vi tränade i underbart vinterväder idag så fick jag jättebra peppning av Katarina. Att våga gå längre sträcka och inte vara så skraj för att det ska bli fel. Då är det bara att bryta och börja om. Och vips, så kändes det inte så "jobbigt" mentalt att gå fot. Jag kan bli så låst vid att jag inte vill att Aila ska göra fel och vara hetsig att jag knappt vill gå fot med henne. Men den känslan rann av mig helt idag och istället smög en riktig GLÄDJE över att gå fot sig in. Kändes jättehärligt!

Har knyckt fotot nedan från Katarinas blogg. Visst ser Aila ut som en riktig dressyrhäst :-)

Veckosummering

En av anledningarna till att jag valde att börja blogga var att kunna använda mig av bloggen som en slags interaktiv träningsdagbok. Har haft svårt att hålla igång träningsdagboksskrivandet annars och tänkte prova om bloggandet kunde fungera som en nystart. Den stora fördelen med att skriva om träningen tycker jag är att jag blir mer fokuserad och planerad och inte bara "går ut och tränar lite".

Har bestämt mig för att skriva veckomål och sedan summera dem efter veckan som gått. Så - hur kan förra veckan sammanfattas? "Stigande formkurva" kanske. Vi fick backa oroväckande långt bak i träningen inledningsvis, men kunde sedan avancera ganska snabbt, vilket kändes skönt. Ibland hittar man inga riktigt bra förklaringar till varför saker och ting inte fungerar, men det bästa man kan göra är att ändå försöka anpassa sig till dagsformen. Annars blir det lätt pannkaka av alltihopa.

Momensammanfattning:

1. Apportering med dirigering: Gått riktigt bra i slutet av veckan!


2. "Dumrutan": Stadga med godisankare går fint. Aila blandar ibland ihop stå/sitt/ligg- kommandona.


3. Språng marsch: Har nu hittat ett sätt att svänga vänster på utan att trycka ut Aila i svängen, så jag tycker nu att alla svängar fungerar ganska bra.


4. Sitt i grupp: Detta har vi tränat dåligt på. Kört 2 ggr med gömd förare i 1 min och det har gått bra.

Moment att träna på denna veckan:

1. Fritt följ: Öva på långa raksträckor och fokusera på positionen - Aila hamnar lätt för långt fram.
2. Dumrutan: Öva på ordförståelsen samt köra vidare på delar av momentet med godisankare. Även köra utan godisankare, men då med kortare stunds stadga, dvs bryta och belöna tidigare.
3. Fjärrdirigering: Öva på ligg-stå skifte på lång håll (minst 15 m).
4. Sitt i grupp: Köra 1,5 min med gömd förare. Gärna med annan hund också.
5. Dirigeringsapportering: Tänja ut avstånden ytterligare, gärna längre än tävlingsavstånd.

Imorgon skall vi träna med Katarina och Fixa på Väsby BK - ser fram emot det!